We could make it happen

Så Nowa besiktades hos veterinären och allt gick skitbra. En halvtimme senare så kom de nya ägarna och hämtade henne.

Jag har inte haft några problem med det faktum att hon skulle säljas. Men sen när allt var över så kollade jag datorn och mobilen (där jag har henne som bakgrund) och usch vilken stöt i magen jag fick. Fy fan. Jag glömde att det var min hund. Min bebis. Min finis. Min energi. Mitt allra finaste. Uscha, fy fan. Hon var grymt jobbig och envis, men en sådan otrolig energiboll som bara studstar från ena famnen till den andra. Åh, finaste Nowa! :'( <3
Men hon har det braaa, familjen är sjukt bra och vi kommer att ha fortsatt kontakt. De bor inte alls långt ifrån, så i framtiden blir det gemensamma promenader (y).

Återkommer snart, ska bara återhämta mig lite ^.^


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback